Mitt i Göteborg ligger ostindiska kompaniets hus (nuvarande Stadsmuseet) vilket en gång var centrum för Sveriges handel med ostasien.
I de flesta sjöfarande länder på 1700-talet fanns ett ostindiskt kompani som hade monopol på handeln österut. I Skottland stod köpmännen utanför det engelska kompaniets lukrativa handel och en skotte, Colin Campbell, utarbetade med Niclas Sahlgren i Göteborg en plan för ett svenskt ostindiskt kompani vilket skulle bli Sveriges första internationella handelsföretag.
År 1731 startades det och året därpå seglade det första fartyget i väg österut. Göteborg blev då centrum i Europa för handel med produkter från Kina och Fjärran Östern. Framför allt siden, te, möbler, porslin och ädelstenar samt andra utpräglade lyxartiklar.
Svenska Ostindiska Kompaniet blev mycket framgångsrikt och gjorde stora vinster fram till 1700-talets slut. Totalt skickade kompaniet i väg 132 expeditioner under de 74 år verksamheten var i gång.
Varje seglats var ett separat företag och efter att fartyget kommit hem och lasten sålts fördelades vinsterna och alla räkenskapsböcker brändes. Därför är det svårt att beräkna utdelningarnas storlek.
Flera svenska och skotska affärsmän var delägare, exempelvis Chalmers, Finlay, Sahlgren och Alströmer.
Handeln med Kina införde nya sedvänjor i Sverige. Det kinesiska kulturinflytande ökade och te, ris, punsch och nya rotfrukter kom in i hushållen.
Familjer ut medel- och överklassen skaffade hela serviser av kinesiskt porslin med egna monogram på.
Det sista fartyget från ostasien anlöpte Göteborgs hamn 1806 och då var storhetstiden redan över. Men vinsterna från handeln låg till grund för donationer som grundade bland annat Sahlgrenska sjukhuset och Chalmers tekniska högskola.