Vi har plockat några russin ur kakan och delat in dem i tre tidsperioder: fram till 1900-talet, 1900-talets första halva och 1950 till idag. Vi tar även en titt på vad framtiden kan bära med sig.

De arkitektoniska pärlorna ses bäst till fots, eller med kollektivtrafiken som komplement.

Från 1600-talet till 1900-talets början

Residenset

Länsresidenset, eller Torstensonska palatset, på Södra Hamngatan 1 stod klart 1651 och är Göteborgs äldsta bostadshus. Huset är byggt i holländsk renässansstil och har huserat både kungligheter och landshövdingar genom åren. Residensbron över hamnkanalen har fått sitt namn från residenset.

Kronhuset

Leta dig in bland smågatorna bakom Gustaf Adolfs Torg och sök dig till Kronhuset. Kronhuset, eller Göteborgs Tyghus som det då hette, stod klart 1654 och är en av de äldsta bevarade byggnaderna i staden. Huset har en holländsk prägel och var från början magasin för militärmateriel. Idag används det bland annat som konserthall och byggnaderna runt omkring, Kronhusbodarna, rymmer hantverksstudios.

Haga och Skansen Kronan

Haga var en av de första förstäderna, även om stadsdelen idag ligger mitt i centrum, och den planlades redan i mitten av 1600-talet. Grannskapet har behållit en hel del av sin originalcharm och den pittoreska stenbelagda Haga Nygata kantas av välbevarade trähus i gammal stil.

I Haga finns inte mindre än tolv byggnadsminnen – bland dem Kvarteret Furiren där Göteborgs stadsmuseum anordnar visningar av arbetarbostäder i Hem i Haga, badanläggningen Hagabadet och försvarsanläggningen Skansen Kronan på närliggande Risåsberget. Den tidigare befästningen är idag en fantastisk utsiktspunkt där du kan se stora delar av staden från ovan. Skansen Kronan byggdes mellan 1687 och 1689 efter ritningar av Erik Dahlbergh.

Mariagården – Fattighuset

På Stampgatan 1–3 vid Stampens kyrkogård, ligger det gamla Fattighuset, numera Mariagården. Huset som byggdes 1726 och är Göteborgs äldsta bevarade trähus, ligger intill den kanal som anlades mellan Vallgraven och Mölndalsån och som kom att kallas Fattighusån. Göteborgs Dispensär flyttade in i huset 1928 och Dispensären är ett namn som fortfarande kan höras för huset.

Gathenhielmska Huset och -Kulturreservatet

Vid Stigbergstorget 7 i Majorna står Gathenhielmska Huset. Huset stod klart 1747 och är Göteborgs enda bevarade storborgarhus i trä från den här tiden. Det timrade tvåvåningshuset som är byggt i senbarockstil med brant, valmat sadeltak har alltid varit föremål för stort intresse och blev 1964 Sveriges första byggnadsminnesförklarade hus.

Gathenhielmska huset och ett antal andra närliggande byggnader från 1700- och 1800-talen, ingår i Gathenhielmska kulturreservatet. Reservatet är ett mindre, bevarat område som visar hur stadsdelen Majorna såg ut under denna tid.

Ostindiska huset – Stadsmuseet

På Norra Hamngatan 12 hittar du Ostindiska huset. Huset stod klart 1762, är ett helt kvarter stort och var högkvarter för Svenska Ostindiska kompaniet. Här fanns magasin, kontor och auktionshall. Efter att Ostindiska kompaniet upphörde 1813 användes byggnaden till en mängd olika saker. Sedan 1996 finns Göteborgs stadsmuseum med såväl utställningar som kontor i huset.

Drottning Kristinas jaktslott

Det här är faktiskt inte ett jaktslott och har aldrig ägts eller bebotts av drottning Kristina, men är intressant ändå. Det lilla gula huset byggdes 1806 på Södra Liden 26, men flyttades 1972 till Otterhällegatan 16 för att ge plats åt nybyggnation. Namnet kan komma från 1700-talet då en krog i husets källare frekventerades av knektarna från närbelägna bastionen Christina Regina.

Sockerbruket och Carnegie Porterbryggeriet

Klippan, området vid Älvsborgsbrons södra fäste, är bland annat känt för det forna Carnegie Porterbryggeriet och det moderna konstcentret Röda Sten konsthall. Runt 1890 var bryggeriet en av de största arbetsplatserna i Göteborg, med runt 450 anställda. Sockerbruket vägg i vägg var en annan betydande arbetsgivare vid den här tiden. Idag har bryggeribyggnaden blivit Quality Hotel Waterfront och Sockerbruket används bland annat som konstnärs- och hantverksateljéer.

Göteborgs Domkyrka

Göteborgs Domkyrka, eller Gustavi Domkyrka efter Gustav II Adolf, ligger omgärdad av Kungsgatan, Västra Hamngatan, Kyrkogatan och Korsgatan i centrala Göteborg. Dagens domkyrka är den tredje på platsen. Den första kyrkan invigdes 1633 och brann ner 1721. Den andra invigdes redan 1722, men brann ner 1802. Den tredje och nuvarande kyrkan invigdes 1825. Först tolv år senare var hela kyrkan klar och man höll då en andra invigning.

Stora Teatern

Storan, som den pampiga teatern kallas i folkmun, invigdes 1859. Den funktionella teaterbyggnaden i nyrenässans har rusticerad fasad på bottenvåningen och invändigt är den runda salongen, med dess förgyllda ornamentik, takmålningar och stuckdetaljer, bevarad i ursprungligt skick.

Feskekôrka

Fiskmarknaden Feskekôrka stod klar 1873 och är en av de mest kända byggnaderna i stan. Feskekôrka ritades av Göteborgs stadsarkitekt Victor von Gegerfeldt som hade hämtat inspiration från fornnordiska stavkyrkor och nygotik för att hitta en takkonstruktion son gjorde det möjligt att ha en stor och öppen hall på insidan.

2024 återinvigdes Feskekôrka efter en lång tids renovering och här kan besökare nu både handla färsk fisk- och skaldjur eller äta på någon av restaurangerna i byggnaden.

De typiska landshövdingehusen

Landshövdingehusen från 1875–1940 är en av de byggstilar som är mest typisk för Göteborg. De har fått sitt sitt namn av att den dåvarande landshövdingen i Göteborgs Albert Ehrensvärd, som sanktionerade de första ritningarna. Husen finns exempelvis bevarade i Majorna och Kungsladugård i väst, bland annat runt Mariaplan. Husen karaktäriseras av en bottenvåning i sten och en andra och tredje våning i trä. De byggdes så delvis på grund av brandsäkerhetsskäl och på 1940-talet bodde runt hälften av invånarna i den här typen av hus.

Palmhuset i Trädgårdsföreningen

Mitt i Trädgårdsföreningen står Palmhuset som ett glittrande konstverk i glas och gjutjärn. Det byggdes med Londons Crystal Palace som förlaga och har varit ett populärt resmål sedan 1878. På nära 1000 kvadratmeter upplever du i tillägg till tropisk värme och exotiska växter, en historisk fläkt från förra århundradet som kontrast till vår egen tids stilideal.

Sekelskifteshus i Vasastaden

I Vasastaden finns många välbevarade sekelskifteshus i sten, byggda mellan 1870- och 1920-talen. Utformningen av stadsdelen bestämdes i Sveriges första stadsplanetävling 1861. Inspiration till den vinnande planen hämtades från Wien och Paris, med fyrkantiga kvarter och breda esplanader. Arkitekt till många av husen i Vasastaden var Johan August Westerberg

Stora Saluhallen

Kungstorget har varit Göteborgs stora marknadsplats ända sedan mitten av 1800-talet. Redan 1850 uppfördes en halvcirkelformad basarlänga runt den sidan av Kungstorget som vetter mot Vallgraven och 1888 kompletterades längan med Stora Saluhallen, ritad av arkitekten Hans Hedlund som även ritat Schillerska gymnasiet, Tomtehuset på Vasagatan, Göteborgs elektricitetsverk (nuvarande Elyseum) och Samhällsvetenskapliga biblioteket (ursprungligen Göteborgs stadsbibliotek).

Basarlängan på Kungstorget revs på 1960-talet, men försäljningen i Stora Saluhallen och på torget pågår än idag.

Oscar Fredriks kyrka

Denna vackra nygotiska kyrka med sina fantastiska torn skapades av arkitekten Helgo Zettervall och invigdes 1893. Kyrkan har restaurerats tre gånger och den senaste gången, 1978, flyttades predikstolen tillbaka till sin ursprungliga plats och äldre målningar och dekorationer togs fram på nytt. Kyrkan ligger i stadsdelen Linnéstaden och anses vara en av de bästa representanterna för den nygotiska stilen i Sverige.

Tomtehuset

Tomtehuset i korsningen Vasagatan/Viktoriagatan är numera ett bostadshus, men uppfördes 1890 som fotografateljé efter ritningar av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen. På första våningen finns al fresco-målningar runt fönstren och på andra våningen finns väggmålningar som speglar husets första invånare och deras yrken: arkitekt, fotograf, boktryckare och så vidare.

Villa Ideborg

Linnégatan kantas av höga stenhus varav många är från 1900-talets början och andra är postmoderna byggnader i samma storlek från 1980-talet, men på nummer 32 ligger Villa Ideborg från 1898 – det enda trähuset på hela gatan.

1900-talets första hälft

Hertziahuset

På Packhusplatsen 2 ligger det så kallade Hertziahuset, en byggnad i jugendstil från 1901. Femvåningshuset uppfördes efter ritningar av Louis Enders och på det kupolprydda taket fanns promenadplatser med utsikt över hamnen.

Jugendhuset vid Föreningsgatan

Jugendhuset, eller Kvarteret Päronet, vid Föreningsgatan var vid tiden det uppfördes 1902-1903 Göteborgs modernaste bostadshus. Huset hade både personhiss, en speciell torrklosett-hiss (i dagligt tal utedass) och centralvärme. Köken hade jungfrukammare och fastigheten hade en gemensam portvakt. Från början omgärdades huset av en vacker förträdgård, men allteftersom att staden utvecklats och byggts ut är huset numera ett av många i bostadsområdet Annedal.

Kontoristföreningens hus

Mer jugendstil hittar du vid Bastionsplatsen där Kontoristföreningens Hus stod klart 1908. Med sina torn och kraftfulla detaljer bryter byggnaden av mot den i övrigt lugnare arkitekturen på Stora Nygatan.

Kungsgatan 37–39

Även Kungsgatan 37–39 är exempel på jugendinspirerad arkitektur i Göteborg. Byggnaden uppfördes 1910 och är med sina stora skyltfönster och ljusgården ett bra exempel på varuhusarkitektur från 1900-talets början.

Landala Egnahem

Landala Egnahem är ett område med villor och radhus i trä som uppfördes 1913–1922. Området fastställdes i stadsplanen som ett rent bostadsområde och platsen föreslogs på grund av “sitt synnerligen friska och behagliga läge”. Detta är stadens äldsta egnahemsområde och planen, med krökta gator som mynnar ut i öppna platser, är mycket typisk för sin tid. Det välbevarade och tidstypiska egnahemsområdet är klassat som riksintresse.

Lorensbergs villastad

I stadsdelen Lorensberg uppfördes 1913–1925 villor i främst nationalromantisk stil men även 1920-talsklassicism förekom. Nästan alla villorna har fasader i rött eller rödbrunt tegel och är byggda i två-tre våningar. Bostäderna begränsades av byggnadsbestämmelserna till 400 kvadratmeter och när de stod klara beskrevs byggnaderna som “representanter för den moderna tidens patricierbostäder”.

Masthuggskyrkan

Högst upp på Stigberget ligger Masthuggskyrkan, en av nationalromantikens mest kända byggnader och mycket stiltypisk. Arkitekten Sigfrid Ericson fick efter en tävling uppdraget att rita kyrkan som stod klar och invigdes 1914. Med sin karaktäristiska stil och sitt läge har den blivit ett landmärke och en symbol för Göteborg.

Röhsska Museet

På Vasagatan 37 hittar du Röhsska Museet, Sveriges enda specialmuseum för design och konsthantverk, som uppfördes efter ritningar av arkitekt Carl Westman och öppnade 1916. Utformningen är typisk för den nationalromantiska tidsandan. Redan på 1930-talet utökades museet med en mindre tillbyggnad i den då typiska funkisstilen och 1957–1962 tillkom ytterligare en tillbyggnad.

Götaplatsen

Götaplatsen i början av paradgatan Kungsportsavenyen skapades för Världsutställningen 1923. Den är hem åt Carl Milles klassiska staty Poseidon, Göteborgs konstmuseum, Stadsteatern och Konserthuset.

Otterhall

Otterhall, eller Skyskrapan som den också kallas, började byggas 1927 och stod helt klar två år senare då den utropades till Göteborgs första skyskrapa. Än idag är den en av Göteborgs högsta byggnader. Otterhall står i en brant stigning vilket innebär att fasaden mot Stora Badhusgatan har 17 våningar medan fasaden mot Lasarettsgatan har 14 våningar. Fasaden var i puts från början men huset har sedan dess klätts med kopparplåt.

Stadsteatern

Göteborgs Stadsteater, belägen på Götaplatsen, stod klar 1934. Den eleganta arkitekturen, skapad av Carl Bergsten, är designad enligt 30-talets funktionalistiska ideal men med klassicistiska drag, till exempel i huvudfasadens kolonner.

Konserthuset

Konserthuset på Götaplatsen designades av arkitekten Nils-Einar Eriksson och öppnade 1935. Eriksson var skolad i funktionalismen men valde att ge konserthuset en mer nyklassicistisk fasad. Den välbevarade interiören är en riktig godbit när det kommer till design och stora salen är dekorerad med paneler i Sycamore-lönn. Akustiken där anses vara bland de bästa i världen.

Biografen Flamman

Ljusa, putsade fasader, nästan plant tak och ospröjsade fönster: med sin utpräglade funktionalistiska stil är före detta Biografen Flamman vid Redbergsplatsen en tydlig representant för sin tid och skyddad som byggnadsminne sedan 2006. Byggnaden, där Finska Pingstkyrkan numera finns, ritades av arkitekten Sten Branzell, samma arkitekt som tillsammans med Uno Åhrén upprättade 1935 års stadsplan, och stod klar just 1935.

Nya och gamla Rådhuset

En arkitektonisk promenad är inte komplett utan ett stopp på Gustaf Adolfs torg. Rådhuset stod färdigt 1672, men med åren ansågs byggnaden för liten. 1912 vann arkitekten Gunnar Asplund en tävling och hans funkis-tillbyggnad stod färdig under hösten 1936. Hans sätt smälta samman den gamla delen med den nya har gett honom internationell uppmärksamhet.

Guldheden

Norra Guldheden bebyggdes med lägenheter i flera etapper mellan 1941 och 1964. Området har fått stor uppmärksamhet även internationellt och är klassat som att vara av riksintresse på grund av sitt kulturhistoriska värde med motiveringen att det är “ett mönsterområde för 40- och 50-talets bostadsbyggande. Det är ett mycket bra exempel på hur idéer om grannskapsplanering omsattes i verkligheten.”

Andra halvan av 1900-talet till idag

Eriksbergskranen

Längst ut i Eriksberg står den 70 meter höga bockkranen som en tydlig symbol för varvsindustrins glansdagar. När kranen stod klar 1969 blev det möjligt att montera fartyg på nära 500 000 ton. Länsstyrelsen i Västra Götaland utnämnde bockkranen till byggnadsminne 2012.

Läppstiftet

I hamnen kan du även titta närmare på den rödvita skyskrapan som vanligen kallas “Läppstiftet”. Byggnaden, som designats av Ralph Erskine, färdigställdes 1989 och sträcker sig 86 meter över havet.

Göteborgsoperan

Operahuset från 1994 ligger i Lilla Bommens hamn på Södra Älvstranden. Där inspirerades arkitekten Jan Izikowitz inte bara av operavärlden, utan även av läget vid vattnet och den maritima kopplingen där tankarna förs till strömlinjeformade segel och eleganta fartygskroppar.

Restaurang Trädgår’n

Restaurang Trädgår’n ligger i Trädgårdsföreningen vid Nya Allén. Här har funnits café- och restaurangverksamhet i över 100 år, men den nuvarande Restaurang Trädgår’n invigdes 1998, då den också nominerades till bland andra Kasper Salin-priset, och är förutom restaurang även konsertscen och nattklubb.

Universeum och Världskulturmuseet

Ett stenkast från Götaplatsen hittar du Korsvägen med Universeum och Världskulturmuseet. De två moderna byggnaderna ligger bredvid varandra, den första invigdes 2001 och är designad av Wingårdhs arkitektkontor. Den andra invigdes 2004, då den även vann Kasper Salin-priset, och ritades av Londonduon Brisac-Gonzales Architects. Cirka 20 år sedan Universeums huvudbyggnad invigdes blev nytillskottet, en sfärisk visualiseringsdom där publiken kan vänta sig en storslagen visuell upplevelse, invigd. Även denna gång är det arkitektkontoret Wingårdhs som står bakom.

Kajskjul 107

I Frihamnen ligger Kajskjul 107 som byggdes 1944 efter ritningar av Wilhelm Mattson, då som kaffelager med tillhörande kylrum. 2001 renoverade man byggnaden och behöll då den funktionalistiska stilen, de stora karaktäristiska fönstren samt lastningsbalkonger och lastkajer. Kajskjul 107 är ett bra exempel på hur byggnader av den här typen kan få nytt liv samtidigt som man behåller det kulturhistoriska värdet.

Kanalhuset

I Lundbyhamnen på Norra Älvstranden ligger det så kallade Kanalhuset där SVT, SR och UR huserar. Byggnaden, som ligger vid vattenbrynet och har stora glaspartier och spännande form, uppfördes efter ritningar av Arkitekterna Krook & Tjäder och stod klar 2003. Utrymmena i det gamla mediehuset Synvillan i Torp var större, då dåtidens teknik var mer plats- och personalkrävande än dagens.

Pedagogen

Pedagogen, där stora delar av Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs Universitet håller till, finns numera vid Grönsakstorget i centrum och består av flera byggnader: Sociala Huset (till vänster i bild) som stod klart 1855, Gamla Latin från 1861 samt de ny- och tillbyggnader som invigdes 2006. Gult tegel och lätta glasfasader möts i en modern miljö för inlärning.

Kuggen

Norra Älvstranden, och i synnerhet Lindholmen Science Park, är ett mecka för modern design. Det gamla varvsområdet har förvandlats till kvarter fyllda med kontor, universitet och bostadshus. En av de mest spektakulära byggnaderna är den färgglada “Kuggen”, en rund byggnad med triangelformade fönster, som stod klar 2011 och designades av Göteborgsarkitekten Gert Wingårdh.

Kville saluhall

Kville Saluhall vid Vågmästareplatsen på Hisingen invigdes 2013 och nominerades 2015 till Mies van der Rohe award, EU:s pris för samtida arkitektur.

Bastun i Jubileumsparken

Frihamnen vid Hisingsbrons norra fäste invigdes 1922 och är ett av de områden som just nu utvecklas allra mest i Göteborg. Här hittar du bland annat den uppseendeväckande bastun, ritad av det tyska arkitektkollektivet Raumblabor Berlin. Byggnadens plåtfasad består av hundra procent återvunnet material och omklädningsrummens väggar är konstruerade av 12 000 återvunna glasflaskor.

Putsegården

Den ursprungliga Putsegården i utkanten av Lundby Kyrkby på Hisingen byggdes på 1700-talet och står idag som en symbol för områdets tidigare jordbrukshistoria. Grannskapet har genomgått stora förändringar genom århundradena sedan Lundby gamla kyrka stod klar på 1300-talet, men mycket av den medeltida bykaraktären har levt kvar och 2016 färdigställdes 40 moderna lägenheter i ett unikt hus som knyter samman Putsegårdens gamla mangårdsbyggnad med femtiotalsbebyggelsen intill.

Hisingsbron

2021 stod nya Hisingsbron klar och ersatte därmed den gamla Göta Älvbron. Den nya bron är inte bara ett landmärke för Göteborg utan fungerar även som en ny länk mellan människor och stadsdelar. Hisingsbron är en lyftbro i stål med det södra brofästet i Centralenområdet och det norra mellan Ringön och Frihamnen på Hisingen.

Gårdaområdet

Vid Ullevimotet har det på senare tid hänt väldigt mycket. Skanskas Citygate, som är nordens högsta kontorshus, samt Jacy’s Hotel & Resort och Gårda Vesta har totalt ritat om Göteborgs östra stadsbild.

Platinan

Med sina 60 000 kvm står glashuset Platinan stadigt alldeles bredvid Hisingsbron vid Centralenområdet. Projektet Platinan ingår i Älvstaden, Nordens största stadsutvecklingsprojekt, där målet är att skapa en levande och attraktiv innerstad.

Hotell Draken

Ett av Göteborgs kanske mest ambitiösa hotellprojekt slog under hösten 2023 upp sina dörrar för allmänheten. Hotellet är med sina dryga 100 meter Göteborgs högsta hotell och har därmed ritat om stadssiluetten vid Järntorget.

World of Volvo

2024 öppnade upplevelsecentret World of Volvo. Den cirkulära trä- och glasbyggnaden är ritad av arkitektkontoret Henning Larsen, med inspiration från den svenska naturen och Allemansrätten.

Imorgon?

Om vi tittar framåt finns det många spännande visioner och planer för stadens utveckling. Här är några av de förslag och inledda projekt som är av extra intresse för dig med näsa för arkitektur och design!

Karlatornet

Med Karlastaden på Lindholmen siktar man på en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsdel. Vid Karlavagnsplatsen kommer även Nordens högsta byggnad, det 73 våningar höga Karlatornet, att stå. Tornet kommer innehålla såväl bostäder som hotell.

Gothia Tower 4 – +One

Just nu planerar Svenska Mässan vid knytpunkten Korsvägen ett fjärde torn, som av allt att döma kommer att sticka ut från de tre redan existerande tornen. Bland annat ska det nya tornet vara högre än de andra, och räknas öka hotellkapaciteten från 1200 rum till 1600. Byggnaden beräknas stå klar 2025.

Centralenområdet

Området runt Centralstationen, som idag domineras av trafik, är ett av de viktigaste utvecklingsområdena i Göteborg. Inom 20 år kan vi i Centralenområdet se 2000 nya bostäder, nya grönområden samt platser för kultur och arbetsliv; en välkomnande entré till Göteborg med högre och tätare beyggelse än idag.

Göteborg före och efter byggtid

På stadsutveckling.goteborg.se kan du se många spännande visioner och planer för hur det framtida Göteborg kan komma att utvecklas, med befintliga före-bilder och visionära, inspirerande efter-bilder.